CEMGFA Abertura Workshop ho tema "Asegura Dame, Avansa Igualdade: Feto, Dame no Seguransa iha Indo-Pasifiku"
Kuartel Jenerál - Fatuhada, 30 Marsu 2026
Komandu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) liu Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL Tenente Jenerál Domingos Raúl "FALUR RATE LAEK" Halo abertura workshop ho tema "Asegura Dame, Avansa Igualdade: Feto, Dame no Seguransa iha Indo-Pasifiku" Workshop refere realiza iha Auditorium Kuartel Jenerál Fatuhada, Dili.
Tuir Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL ne'e rekoñese katak forsa militár ida ne'ebé la inklui talentu tomak husi feto maka forsa armada ida ne'ebé la kompletu.
"Ita atinji ona persentajen signifikativu: 11% feto iha ita nia Forsas Armadas. Balun sei dehan katak ne'e númeru sei ki'ik. Ha'u dehan ida-ne'e pontu partida ida ne'ebé sólidu ba ambisaun ne'ebé boot liu sei tuir mai. Importante mak feto hotu-hotu ho uniforme hatudu loroloron katak aten-barani, dixiplina, no exelênsia la haree ba jéneru. Feto marxa hamutuk ho ita nia mane sira. Feto kumpre misaun, no feto mos F-FDTL". Dehan Tenente Jenerál.
"Rezolusaun Nasaun Unidas 1325 la husu ita-nia permisaun-maibé obriga ita atu atua. Obrigasaun ne'e hanesan oportunidade. Tanba bainhira feto partisipa tomak iha seguransa, dame sai metin liután. Dura liután. Justu liután".
"Timor-Leste tama ona iha ASEAN. Ita agora halo parte iha família rejionál ida ne'ebé maka ezije liután husi ita. Ita sei hetan xamada ba misaun manutensaun pás iha rai-li'ur. Ita sei hetan teste. No bainhira ita hetan teste, ita hakarak ita nia militár feto sira atu iha ne'ebá-la'ós hanesan bainaka, maibé hanesan protagonista".
"F-FDTL la hein mundu atu muda. Ita kontribui muda mundu ho ita nia asaun kiikoan sira. No asaun ne'e sei hahú ho prioridade esplísita ne'ebé fó ba militár feto sira iha operasaun internasionál sira iha futuru".
"Ba ita-nia feto maluk sira F-FDTL nian, husi soldadu to'o Kapitaun, ha'u halo apelu ida klaru Transforma ita-boot sira nia hanoin. Asimila tomak mentalidade militár nian. Nu'udar feto ne'ebé hili atu serbí nasaun ho integridade, dixiplina, no aten-barani hanesan ne'ebé ezije ba kualker militár ruma".
"Ba família militár sira, ha'u apela ho klareza: feto ida ne'ebé ho onra kumpre ninia misaun militár mak feto ida ne'ebé merese imi-nia apoiu tomak. La'en sira, oan sira, aman sira sai fundasaun sira ne'ebé permite feto sira-ne'e sai pilar seguransa no defeza nasionál nian. Tenke iha komunikasaun nakloke, respeitu ba malu, komprende misaun. Ida-ne'e la hafaktu família. Ida-ne'e haforsa ita nia feto sira".
"Foin loron tolu liubá, iha loron 27 fulan-marsu, ita sai sasin ba realizasaun ida ne'ebé ha'u labele husik liu iha silénsiu: feto dahuluk simu pose nu'udar Segundu Komandante Jerál PNTL (Polísia Nasionál Timor-Leste). Lideransa loloos rekoñese talentu ne'ebé iha. Ho testemunñu ida-ne'e ba exelénsia feto nian, ha'u reafirma kompromisu F-FDTL nian katak"
"Ita sei fó prioridade ba pesoál Militár feto iha misaun saida deit, inklui misaun bá manutensaun pás hotu-hotu ne'ebé sei mai iha rai-li'ur. Ita sei dezenvolve, iha Sentru Instrusaun Komandante Nicolau Lobato iha Metinaro, programa intensivu atu forma instrutora militár feto sira, tanba formasaun instrutora mak multiplika esperansa. Ida-ne'e asegura katak jerasaun ida-idak husi pesoál militár feto sira sei forte, preparada, no iha kapasidade bá lideransa".
"Durante loron hirak tuir mai, ohin iha Kuartel Jenerál, tuir mai iha Baucau no Metinaru, ha'u ezije mak: rona ho jenuínu. Diálogu abertu. Identifikasaun klaru ba lakuna no ba dezafiu sira. Tanba ne'e, hau hakarak relatóriu finál sei estrutura iha pilár haat husi Rezolusaun 1325:
1. Prevensaun Oinsá ita evita konflitu atu labele manifesta. Oinsá ita harii kultura dame nian iha ita nia fileira F-FDTL.
2. Partisipasaun Oinsá ita asegura katak feto sira la'ós de'it prezente maibé sira maka ema ne'ebé foti desizaun iha nivel hotu-hotu komandu no lideransa nian.
3. Protesaun Oinsá ita garante katak feto no labarik-feto sira seguru duni, ho mekanizmu sira ne'ebé metin hasoru kualkér forma violénsia ka esplorasaun.
4. Harii dame Oinsá ita-nia militár feto sira kontribui ba dame ne'ebé sustentável, la'ós de'it iha Timor-Leste maibé iha rejiaun sira ne'ebé ita sei partisipa.
"Relatóriu ida ne'e sei sai fundasaun no orientasaun ba ita nia prioridade anuál sira oin mai,Ba autoridade Sekretaria Estadu ba Igualdade, UN Women, Fundasaun Hadomi Timor, kolega sira husi Ministériu Interiór no Autoridade Protesaun Sivil, dirijente sira husi Ministériu Defeza, no ita-nia parseiru dezenvolvimentu internasionál sira ita-boot sira-nia apoiu la'ós dekorasaun de'it. Ne'e fundamentál. Ita hakarak aproveita talentu husi feto sira hotu, ne'ebé tenke hetan respeitu".
Kamarada buiberes sira hotu,
"Istória Timor-Leste nian mak istória husi povu ida ne'ebé rejeita termu "la kompletu". Ita nia Povu sempre luta ba sira nia dignidade kompletu. Sira hakarak harii nasaun ho sira nia liman rua no kaer rasik sira nia destinu. Tamba ne'e ita mós presiza feto no mane hamutuk hodi dezenvolve ita nia instituisaun,Ohin ita kontinua luta ida ne'e. Iha ne'e. Agora. Ho ita nia militár feto sira iha ita nia sorin, hanesan mós uluk feto maluk sira hamutuk ho FALINTIL hodi luta ba ukun rasik an".Remata.
Workshop refere organiza husi Seksaun Jéneru F-FDTL no hetan apoiu husi UN Women, Partnership Canada,FOR ALL WOMEN AND GIRLS Inklui Sekretariu Estadu Igualidade Jéneru.
Média F-FDTL
J. Silva
