Dili, 05 Maiu 2025.
Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) Tenente Jenerál Domingos Raúl “FALUR RATE LAEK” partisipa iha serimónia inaugurasaun rezidénsia Embaixada Repúblika Angola, iha Praia dos Coqueiros, Díli.
Iha diskursu Embaixadór designadu husi Repúblika Angola iha Timor-Leste, José Andrade de Lemos hateten, inaugurasaun ida ne'e hanesan pasu importante ida ba iha Kooperasaun entre nasaun rua ne'e iha futuru, no bele servisu hamutuk no explora poténsia país rua ne'e nian.
Partisipa iha serimónia ne'e, Presidente Repúblika, Dr. José Ramos-Horta, Presidente Tribunal Rekursu, Vice-Primeiro-Ministro, Vise-Presidente Parlamentu, membru IX-Governu Konstituisionál no korpu diplomátiku ne'ebé designadu iha Timor-Leste.
Média F-FDTL
Dili, Auditórium Kuartel Jenerál, 01 Fevereiru 2025.
Xefi Estadu Maior Jenerál FALINTIL-FDTL, Tenente Jenerál Domingos Raul Falur Rate Laek, abertura semináriu ho tema "24 ANOS APÓS A TRANSFORMAÇÃO DAS FALINTL-FDTL QUE MISSÕES DEVEM SER PRIORITÁRIAS FACE À REALIDADE DO PAÍS E AOS NOVOS DESAFIOS DE SUGURANÇSA ESPECIALMENTE NO ÂMBITO REGIONAL" ba selebrasaun aniversáriu transformasaun FALINTIL ba FALINTIL-FDTL, loron 2 fevereiru 2025 nian ba dala-24.
Iha abertura ne'e Tenente Jenerál Falur Rate Laek, ható benvindu, maiória iha ne'e intelektuál, akadémiku, dirijente no figura importante sira iha ita-nia rain.
Ita haksolok atu haree katak, hafoin dékada rua restaurasaun ba ita-nia independensia, ita iha ema barak ne'ebé edukadu, formadu, liu-liu iha ambiente hakmatek iha-neʼebé ema hotu livre atu hala'o sira-nia knaar.
Ita hotu iha devér morál no responsavél atu servisu iha forma integrada, hodi tau hamutuk ita-nia esforsu sira hodi garante pás no estabilidade, hodi bele implementa ajenda dezenvolvimentu ne'ebé Governu lansa.
Ita hotu iha ne' e iha kompromisu ba medida sira ne'ebé harii konfiansa, maibé tenke hatudu mós ita nia kompromisu nasionál atu servisu hamutuk hodi hasoru dezafiu sira iha sékulu XXI nian, no mós partikularmente kona-bá ita-nia asuntu internu.
Semináriu ohin nian fó hanoin mai ita katak seguransa no defeza loloos tenke hahú husi uma laran, tanba ne'e mak ohin ita iha ne'e atu diskute no buka ideia inovativu sira hodi servisu hamutuk.
Semináriu ida hanesan ohin konstitui oportunidade exelente atu hasa'e komprensaun iha área lubuk ida, nune'e mós oportunidade úniku atu hasa'e komprensaun entre defeza, seguransa no sosiedade sivil, atu nune'e bele komprende di'ak liután oinsá dezeña politika públika ne'ebé di'ak liután.
Hodi diskute ita-nia hanoin resiproku sira no fahe ita-nia esperiénsia no komprensaun hodi identifika área sira aplikasaun Forsa Armada.
Ha'u hein katak semináriu ohin nian sei hatán ba pergunta fundamental sira kona-ba oinsá parseria sira bele ajuda harii, dezenvolve no sustenta forsa armada sira hodi hatán ba dezafiu sira seguransa ne'ebé kompleksu ne'ebé forma ita-nia ambiente zafiratejiku, tuir misaun Forsa Armada nian ne'ebé estipula tiha ona tha Konstituisaun, tuir mai tha Lei Seguransa Nasional, no iha Lei Defeza Nasional.
Ida-ne'e importante tebes bainhira ita ezamina koletivamente, opera atu asegura seguransa ba ita-nia Nasaun nia interese no proteje ita-nia soberania.
Ita bele harii nasaun ida ne'ebé seguru no prósperu iha ita nia rejiaun liu husi komprensaun ne'ebé fahe kona-ba dezafiu sira, interese komún síra, no harii entendimentu sira ne'ebé reziliente ba dame no prosperidade.
Importánsia boot husi parseria hodi atinji objetivu sira mak hanesan, Envolvimentu entre forsas armadas, forsas seguransa no sosiedade sivil, grupus artes marsiais hodi tulun harii entendimentu ba malu, Kria reziliensia no forsa hodi tulun malu, Manutensaun ba orden ida ne'ebé bazeia ba regra.
Medida sira ne'e hala'o papél fundamentál iha estrutura kreximentu ida ne'ebé parseiru hotu-hotu hetan benefisiu.
Envolvimentu, liu husi atividade kolaborativu sira, sei ajuda ita atu komprende ita-nia ambiente estratéjiku hodi hatán ba dezafiu komún sira ne'ebé ha'u temi antes.
Hodi kria parseria seguransa nian ne'ebé ativu no efetivu no estabelese relasaun sira, ita kria arkitetura seguransa ne'ebé forte, ne'ebé fornese seguransa ba ita-nia sidadaun sira. Ho nune'e, aprofunda ita-nia kompromisu prátíku sira mak kontinua sai interese vital.
Ita tenke hapara influénsia sira ne'ebé fo risku ba destabilizasaun no serbisu hamutuk atu avansa no aproveita oportunidade sira ba dame no prosperidade ba ita-nia sidadaun sira.Hakotu Tenente Jeneral Falur Rate Laek.
Média F-FDTL
- Tenente Jenerál F-FDTL partisipa serimónia loron Aniversáriu TNI
- Tenente Jenerál F-FDTL Vijita Fatin Turistika Gas Natural Poto Iha OESILO RAEOA
- Tenente Jenerál Falur halo enkontru ASEAN Multilateral Entre Ministerial
- Tenente Jenerál FALUR RATE LAEK Lori Instituisaun FALINTIL-FDTL nia naran Hato’o Sentidu Kondolénsia Profunda ba Família Saudoza Maria Olandina Isabel Caeiro Alves
