NOTISIA

CEMFA Abertura Ezersísiu Hari'i Hamutuk Ba Dala-Xii Iha FAG Metinaru

Metinaru 25 Agostu 2025

(Média-F-FDTL), Segunda-Feira ne'e Komandu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste liu husi Xefe Estadu Maior FALINTIL-FDTL (CEMFA) Brigadeiru Jenerál José da Costa Soares "TRIX" Halo abertura ba Ezersísiu HARI'I HAMUTUK ba dala-XII iha Baze Forsa Apoiu Geral (FAG) Metinaru.

"Ohin ita hahú programa ida ne'ebé ezijente no prátiku ne'ebé hametin interoperabilidade, aprofunda domíniu tékniku no harii konfiansa iha ita nia forsa sira, Ita iha priviléjiu atu serbisu hamutuk ho belun sira no mentór sira husi Forsa Auto-Defeza Rai Japaun, Forsa Defeza Nova Zelándia, Estadus Unidus no Forsa Defeza Austrália nian"

"Orgullu mós ba membru F-FDTL sira ne’ebé fó sira nia dedikasaun no dixiplina sei transforma formasaun ba kapasidade ne’ebé sei dura, Objetivu husi ezersísiu ida ne'e klaru Prepara ita nia forsa sira ba misaun sira iha mundu reál resposta ba dezastre, azisténsia umanitária ka operasaun seguransa nian liu husi formasaun ne'ebé realistiku bazeia ba padraun sira".

"Interoperabilidade Aliña prosedimentu, komunikasaun no lideransa atu nune'e ita funsiona hanesan ekipa ida de'it iha presaun nia laran, Hasa'e kapasidade Hametin no fahe koñesimentu tékniku, lojístika, enjeñaria, apoiu médiku no sistema komandu sira ne'ebé maka sustenta susesu misaun nian"

"Hametin konfiansa Tékniku sira bele hatene lalais konfiansa hetan liu husi tempu, servisu no esforsu hamutuk Esforsu treinu nian ne'ebé ita-boot sira sei aprende mak hanesan, Manutensaun ba ekipamentu pezadu sira, Konstrusaun horizontál, Manutensaun ba kilat ki'ik sira, Soldadura, Enjeñaria kombate inklui mós purifikasaun bee, Manutensaun ba motór ki'ik, Konstrusaun vertikál, Mandor fatin konstrusaun nian, Médiku, Catering, Treinamentu postu komandu, Mentorizasaun Instrutór Treinamentu Fíziku nomós Treinamentu manutensaun ba ró ki'ik sira, Atividade sira ne'e abranje espektru tomak husi apoiu no lideransa servisu kombate nian".

"husi purifikasaun bée ba mobilidade no saúde ba komunikasaun sira ne'ebé robusta no tomada desizaun komandu husi kualidade obra vertikál sira to'o abilidade supervizaun husi mandor sira husi kuidadu klíniku no ijiene to'o servisu hahán nian hodi sustenta morál husi dirije formasaun fíziku ba manutensaun Marítima ne'ebé sustenta Operasaun sira iha tasi".

"Atu ezersísiu ida ne'e sai susesu ba partisipante hotu-hotu, hanoin nafatin pontu xave sira, Seguransa maka responsabilidade komandu nian no ema hotu nia devér, Kualidade duke lalais, Respeitu no inkluzaun ba Forsa Auto-Defeza Rai Japaun, Forsa Defeza Nova Zelándia, Estadus Unidus no Forsa Defeza Austrália obrigado ba ita-boot nia matenek, pasiénsia no parseria".

"Ba pesoál F-FDTL imi-nia profisionalizmu mak ita nia orgullu no ita nia promesa ba povu ne’ebé ita serbí ba planeador, lojístiku, médiku no instrutór, ita-boot sira nia preparasaun estabelese kondisaun sira ba susesu, Iha loron hirak tuir mai, treinu maka'as, ho seguru no hamutuk Kaer metin padraun sira kona-ba dixiplina no respeitu ba malu Mai ita husik ezersísiu ida ne'e forte liután, koezivu liután, no prontu liután ho autoridade ne’ebé fó ba ha’u, ha’u deklara Ezersísiu Harii Hamutuk nakloke Treinu ho di'ak Harii hamutuk, Serbi ho onra "Hakotu CEM.

Partisipa iha Abertura ne'e mai husi CEMFA, Komadante FAG, Representante Komandante husi Componente Forsa Terrestre, Naval, Aeréo, Adidu Defeza husi Australia, New Zeland, Amerika, Japaun inklui mós Forsa konzunta sira ba ezersisiu Refere.

Ekipa Média-F-FDTL

Nhoy Borges

CEMFA Ensera EHH25 Nia Ba Dala XIII Iha Metinaro

Metinaro, 24 Setembro 2025

 

Xefi Estadu Maior Forsa Armada (CEMFA) Brigadeiro Jenerál José da Costa Soares"Trix" Hamutuk ho Embaixadora no Adidu Defeza Nasaun ha'at hanesan Australia, Nova Zelandia, Japaun, Amerika no mós Komandante Komponente no Unidades inklui entidades sira Ensera “exersisiu hari'i hamutuk 2025" ba dala VIII iha baze metinaru.

 

"Ohin marka konkluzaun susesu ba Ezersísiu Harii Hamutuk, testamentu ida ba ita-nia kompromisu metin atu harii forsa defeza ida-ne'ebé kualifikadu, profisionál, no reziliente ba ita-nia rai doben Timor-Leste".

"Durante ezersisiu treinamentu komprensivu ida-ne'e, ita nia pesoál sira hatudu dedikasaun no profisionalizmu esepsionál enkuantu domina abilidade militár no téknika krusiál sira ne'ebé sei serve ita nia nasaun iha tinan hirak tuir mai. Ámbitu husi formasaun ne'ebé hala'o reflete natureza multidimensionál husi operasaun militár modernu no ita nia kompromisu ba exelénsia iha área hotu-hotu".

 

"Husi manutensaun ekipamentu pezadu nian ba konstrusaun horizontál no vertikál, ita nia enjeñeiru sira hadi'a sira nia abilidades hodi harii no sustenta infraestrutura ne'ebé ita nia forsa sira depende ba. Ita nia militar sira hadi'a sira nia profisiénsia iha manutensaun arma ki'ik no enjeñaria kombate nian, inklui kapasidade purifikasaun bee mos ne'ebé maka importante-kapasidade sira ne'ebé esensiál ba prontidaun operasionál iha ambiente saida deit".

"Perísia téknika ne'ebé hetan iha soldadura, manutensaun ba motór ki'ik, no supervizaun ba fatin konstrusaun nian sei sai folin-boot la'ós de'it ba operasaun militár sira maibé mós hodi apoia esforsu dezenvolvimentu ita-nia nasaun nian. Ita nia pesoál médiku hadi'a sira nia abilidade salvamentu, enkuantu ita nia espesialista sira ai-han asegura katak ita nia forsa sira hetan nafatin nutrisaun di'ak no prontu ba misaun".

"Hasa'e ita nia kapasidade sira sináis nian no operasaun sira iha postu komandu nian hametin ita nia abilidade ba komunikasaun ne'ebé efetivu no komandu ne'ebé desizivu. Mentoria ba ita nia Instrutór Treinamentu Fíziku sira garante prontidaun fiziku kontinua ba ita nia forsa sira, enkuantu formasaun manutensaun ró ki'ik sira habelar ita nia kapasidade operasionál marítima".

 

"Harii Hamutuk - ne'ebé signifika "serbisu hamutuk"- enkarna espíritu kooperasaun, apoiu mútuo, no kompromisu kompartilhadu ne'ebé define ita-nia forsa defeza. Ezersísiu ida-ne'e la'ós de'it dezenvolve abilidade individuál maibé mós hametin lasu maun-alin ne'ebé halibur ita iha ita-nia servisu ba Timor-Leste".

 

"Ha'u kongratula partisipante sira hotu ba imi nia profisionalizmu, dedikasaun, no entuziazmu durante ezersísiu ida-ne'e. Koñesimentu no abilidade ne'ebé hetan iha ne'e sei hasa'e ita-nia prontidaun operasionál no kontribui ba seguransa no estabilidade ita-nia nasaun nian,ita konklui Ezersisiu Harii Hamutuk 2025, ita sei lori ba oin espíritu exelénsia, kooperasaun, no aprendizajen kontínua ne'ebé karakteriza atividade formasaun sira-ne'e, hodi serbí ho onra no distinsaun,Ha'u agradese ba imi hotu no dezeja viajen seguru ba imi ida-idak nia rain". Remata.

 

Ekipa Média F-FDTL

Nhoy Borges

CEMGFA Abertura Refleksaun Ho Tema Seguransa Global No Seguransa Timor-Leste Polítika Tranzisaun Jerasionál - Perspektiva Lideransa F-FDTL

Kuartél Jenerál, 27 Janeiru 2026

 

Diskursu S.E Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL Tenente Jenerál Domingos Raúl Falur Rate Laek iha abertura reflesaun ho Tema "Seguransa Timor-Leste Politika Tranzisaun Jerasionál Perspektiva lideransa F-FDTL Nian"

1. Sua Exelensia Ministru Defeza. Profesor Doutor Donaciano do Rosario Costa Gomes

2. Sua Exelensia Eis Prezidente Repúblika no Eis Xefe Estadu Maior Jenerál Forsas Armadas, Jeneral Taur Matan Ruak

3. Exelensia sira Ofisiais Jenerais, Ofisiais Superiores, Kapitaens no Subalternu sira hotu

4. Señora no Señor sira

Bom dia!

Ita halibur malu ohin ho imperativu memória no responsabilidade. Iha vespera selebrasaun Aniversáriu bá dala ruanulu-resin-lima transformasaun istórika glorioza FALINTIL bá F-FDTL, obriga ita la'ós de'it atu halo selebrasaun, maibé liuliu atu envolve aan iha introspesaun estratéjika nu'udar sidadaun, nu'udar servidór Estadu nian, no liu-liu nu'udar Militár.

Ita moris iha tempu ne'ebé ezijente tebes. Situasaun seguransa internasionál volatil, marka ho inserteza sira ne'ebé dezafia nosaun tradisional sira kona-bá seguransa no defeza. Iha mundu ida ne'ebé ho transformasaun lalais, iha ne'ebé ameasa sira namkari iha fatin hotu-hotu no kompleksu tebes, Forsas Armadas Timor-Leste labele mantein estagnadu iha fatin.

Objetivu prinsipál husi sesaun reflesaun ida-ne'e hatuur iha triade ida ne'ebé ha'u konsidera hanesan importante bá futuru ita-nia instituisaun nian, mak: 1. Ilustrasaun; 2. Rekupersasaun; no 3. Konsiensializasaun entre ita-nia kuadru militár sira hotu.

Hau hare'e bá Auditóriu ida ne`e hare`e futuru no pasadu ne'ebé interligadu. Jerasaun gerilleiru ne'ebé ha'u pertense ho onra no orgullu, ne'ebé hari liberdade bá Timor-Leste husi ai-laran ho raan no sakrifisiu, ne'ebé lakon ema soldadu no komandante barak, barak hamutuk ho ita agora la'o daudaun bá situasaun reforma. Ida-ne'e maka siklu naturál moris no instituisaun ida nian. Maibé, tranzisaun ida-ne'e impoin obrigasaun morál mai ita: atu asegura katak legadu ne'e pasa ho sólidu no transizaun ida ne`ebe responsável.

Profisionalizasaun no modernizasaun F-FDTL nian la'ós alkansa de'it liu husi ekipamentu ka infraestrutura foun sira; maibe, liuliu, alkansa ho kapitál umanu ne'ebé preparadu, reziliente, no konsiente kona-ba ninia istória no nia abut.

Tanba razaun imperativa ida-ne'e mak ha'u konvida, hamutuk ho Ministériu Defeza, figura inevitavel rua atu fahe sira-nia matenek ho ita:

1. Ita sei iha priviléii u atu rona husi Sua Exelénsia Ministru Defeza, ne'ebé sei lori mai ita enkuadramentu akadémiku no polítiku ne'ebé nesesáriu atu komprende ita-nia fatin iha mundu. Ho tema: "Seguransa Globál no Seguransa Timor-Leste nian: Perspetiva Polítika kona-ba Tranzisaun Jerasaun Lideransa F-FDTL nian". Sr. Ministru sei ajuda ita atu dekodifika dezafiu jeopolítiku sira ne'ebé hale'u ita.

2. Nune'e mós, ita iha onra hodi bele hamutuk ho ita ohin Jenerál Taur Matan Ruak. Ninia prezensa iha ne'e laos deit fahe teoria abstrata, maibé esperiénsia reál kona-ba prosesu tomada desizaun iha momentu sira ne'ebé difisil

Señores Militares,

Reflesaun ida-ne'e serve atu konxiensializa ita bo'ot sira katak Libertasaun Nasional ita la hetan hanesan oferta maibé ita alkansa ho sakrifisiu, susar no terus oi-oin. Sakrifisiu sira ne`e hotu mak forma ita nia identidade lolos nuudar timoroan ne'ebé moris ho prinsipiu, ho valor, no ho dignidade.

Tanba ne'e, ha'u konvida ita hotu-hotu ne'ebe prezente partikularmente ba ofisiais joven sira atu loke imi-nia an ba reflesaun ida-ne'e ho hanoin nakloke no vontade atu aprende. Rona diretamente husi sasin sira ne'ebe maka halo istoria. Absorve analize akademiku no estratéjiku sira ne'ebe sei aprezenta ba ita-boot sira, no liuliu, haree imi- nia an nu'udar ator konxiente iha istoria foun ne`ebe imi sei hala o hodi kontribui ba Timor-Leste nia destinu iha futuru oin mai.

Hein katak sesaun ida-ne'e sai momentu bá transferensia koñesimentu no reforsu bá ita-nia identidade Militár, no renovasaun bá ita-nia juramentu iha bandeira nia oin.

Ho nune`e, ha'u deklara sesaun reflesaun nakloke.

Obrigado barak ba ita bo'ot sira hotu nia atensaun.

 

Média F-FDTL

Nhoy Borges

Leoneto Soares

CEMGFA Abertura Workshop ho tema "Asegura Dame, Avansa Igualdade: Feto, Dame no Seguransa iha Indo-Pasifiku"

Kuartel Jenerál - Fatuhada, 30 Marsu 2026

 

Komandu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) liu Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL Tenente Jenerál Domingos Raúl "FALUR RATE LAEK" Halo abertura workshop ho tema "Asegura Dame, Avansa Igualdade: Feto, Dame no Seguransa iha Indo-Pasifiku" Workshop refere realiza iha Auditorium Kuartel Jenerál Fatuhada, Dili.

 

Tuir Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL ne'e rekoñese katak forsa militár ida ne'ebé la inklui talentu tomak husi feto maka forsa armada ida ne'ebé la kompletu.

 

"Ita atinji ona persentajen signifikativu: 11% feto iha ita nia Forsas Armadas. Balun sei dehan katak ne'e númeru sei ki'ik. Ha'u dehan ida-ne'e pontu partida ida ne'ebé sólidu ba ambisaun ne'ebé boot liu sei tuir mai. Importante mak feto hotu-hotu ho uniforme hatudu loroloron katak aten-barani, dixiplina, no exelênsia la haree ba jéneru. Feto marxa hamutuk ho ita nia mane sira. Feto kumpre misaun, no feto mos F-FDTL". Dehan Tenente Jenerál.

 

"Rezolusaun Nasaun Unidas 1325 la husu ita-nia permisaun-maibé obriga ita atu atua. Obrigasaun ne'e hanesan oportunidade. Tanba bainhira feto partisipa tomak iha seguransa, dame sai metin liután. Dura liután. Justu liután".

 

"Timor-Leste tama ona iha ASEAN. Ita agora halo parte iha família rejionál ida ne'ebé maka ezije liután husi ita. Ita sei hetan xamada ba misaun manutensaun pás iha rai-li'ur. Ita sei hetan teste. No bainhira ita hetan teste, ita hakarak ita nia militár feto sira atu iha ne'ebá-la'ós hanesan bainaka, maibé hanesan protagonista".

 

"F-FDTL la hein mundu atu muda. Ita kontribui muda mundu ho ita nia asaun kiikoan sira. No asaun ne'e sei hahú ho prioridade esplísita ne'ebé fó ba militár feto sira iha operasaun internasionál sira iha futuru".

 

"Ba ita-nia feto maluk sira F-FDTL nian, husi soldadu to'o Kapitaun, ha'u halo apelu ida klaru Transforma ita-boot sira nia hanoin. Asimila tomak mentalidade militár nian. Nu'udar feto ne'ebé hili atu serbí nasaun ho integridade, dixiplina, no aten-barani hanesan ne'ebé ezije ba kualker militár ruma".

 

"Ba família militár sira, ha'u apela ho klareza: feto ida ne'ebé ho onra kumpre ninia misaun militár mak feto ida ne'ebé merese imi-nia apoiu tomak. La'en sira, oan sira, aman sira sai fundasaun sira ne'ebé permite feto sira-ne'e sai pilar seguransa no defeza nasionál nian. Tenke iha komunikasaun nakloke, respeitu ba malu, komprende misaun. Ida-ne'e la hafaktu família. Ida-ne'e haforsa ita nia feto sira".

 

"Foin loron tolu liubá, iha loron 27 fulan-marsu, ita sai sasin ba realizasaun ida ne'ebé ha'u labele husik liu iha silénsiu: feto dahuluk simu pose nu'udar Segundu Komandante Jerál PNTL (Polísia Nasionál Timor-Leste). Lideransa loloos rekoñese talentu ne'ebé iha. Ho testemunñu ida-ne'e ba exelénsia feto nian, ha'u reafirma kompromisu F-FDTL nian katak"

 

"Ita sei fó prioridade ba pesoál Militár feto iha misaun saida deit, inklui misaun bá manutensaun pás hotu-hotu ne'ebé sei mai iha rai-li'ur. Ita sei dezenvolve, iha Sentru Instrusaun Komandante Nicolau Lobato iha Metinaro, programa intensivu atu forma instrutora militár feto sira, tanba formasaun instrutora mak multiplika esperansa. Ida-ne'e asegura katak jerasaun ida-idak husi pesoál militár feto sira sei forte, preparada, no iha kapasidade bá lideransa".

 

"Durante loron hirak tuir mai, ohin iha Kuartel Jenerál, tuir mai iha Baucau no Metinaru, ha'u ezije mak: rona ho jenuínu. Diálogu abertu. Identifikasaun klaru ba lakuna no ba dezafiu sira. Tanba ne'e, hau hakarak relatóriu finál sei estrutura iha pilár haat husi Rezolusaun 1325:

1.       Prevensaun Oinsá ita evita konflitu atu labele manifesta. Oinsá ita harii kultura dame nian iha ita nia fileira F-FDTL.

2.       Partisipasaun Oinsá ita asegura katak feto sira la'ós de'it prezente maibé sira maka ema ne'ebé foti desizaun iha nivel hotu-hotu komandu no lideransa nian.

3.       Protesaun Oinsá ita garante katak feto no labarik-feto sira seguru duni, ho mekanizmu sira ne'ebé metin hasoru kualkér forma violénsia ka esplorasaun.

4.       Harii dame Oinsá ita-nia militár feto sira kontribui ba dame ne'ebé sustentável, la'ós de'it iha Timor-Leste maibé iha rejiaun sira ne'ebé ita sei partisipa.

 

"Relatóriu ida ne'e sei sai fundasaun no orientasaun ba ita nia prioridade anuál sira oin mai,Ba autoridade Sekretaria Estadu ba Igualdade, UN Women, Fundasaun Hadomi Timor, kolega sira husi Ministériu Interiór no Autoridade Protesaun Sivil, dirijente sira husi Ministériu Defeza, no ita-nia parseiru dezenvolvimentu internasionál sira ita-boot sira-nia apoiu la'ós dekorasaun de'it. Ne'e fundamentál. Ita hakarak aproveita talentu husi feto sira hotu, ne'ebé tenke hetan respeitu".

 

Kamarada buiberes sira hotu,

"Istória Timor-Leste nian mak istória husi povu ida ne'ebé rejeita termu "la kompletu". Ita nia Povu sempre luta ba sira nia dignidade kompletu. Sira hakarak harii nasaun ho sira nia liman rua no kaer rasik sira nia destinu. Tamba ne'e ita mós presiza feto no mane hamutuk hodi dezenvolve ita nia instituisaun,Ohin ita kontinua luta ida ne'e. Iha ne'e. Agora. Ho ita nia militár feto sira iha ita nia sorin, hanesan mós uluk feto maluk sira hamutuk ho FALINTIL hodi luta ba ukun rasik an".Remata.

 

Workshop refere organiza husi Seksaun Jéneru F-FDTL no hetan apoiu husi UN Women, Partnership Canada,FOR ALL WOMEN AND GIRLS Inklui Sekretariu Estadu Igualidade Jéneru.

 

Média F-FDTL

J. Silva

CEMGFA Hala'o Abertura Ba Sesaun Reflesaun Kona-Bá Prátika Família Diak No Prevensaun Violénsia Domestika

Kuartel Jenerál, 19 Dezembru 2025

 

Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Domingos Raúl "Falur Rate Laek" halo abertura bá Sesaun reflesaun kona-bá Prátika Família di'ak no prevensaun Violénsia domestika.

 

Diskursu:

Señora no Señor sira hotu,

Distintus Espoza sira husi Pesoal Militar nian no Kamarada sira hotu,

Bom dia no benvindu.

 

Ita halibur ohin la'os atu diskute tatika funu nian. nomós manobra operasional sira iha terrenu. Ita iha ne'e atu aborda "frente batalla nian" importante liu iha ita nia nasaun no ita nia instituisaun, mak familia. Objetivu husi sesaun reflesaun ida-ne'e klaru no nobre: atu fahe esperiensia, hametin lasu no liuliu, halakon sofrimentu violénsia domestika iha ita-nia Família Militár nia laran.

 

1. Kontestu no Dezafiu sira Ita-nia Tempu nian Ita hatene katak vida militár la'os profisaun baibain ida; ne'e missaun. Ida-ne'e ezije auzensia sira ne'ebé naruk, impoin estrese iha silensiu no obriga sakrifisiu ne'ebé dala barak monu iha sira ne'ebé hela iha uma nia kabas: feen no inan sira.

Ita la ignora realidade iha liur. Ita moris iha tempu ne'ebé susar tebes. Difikuldade ekonómika sira tuku odamatan, kustu moris nian sa'e ba bebeik, no presaun kultural sira dalaruma hasoru malu ho nesesidade sira moris modernu nian. Fator sira-ne'e, falta rekursu, ka pezu husi

tradisaun ne'ebé interpreta sala hamosu tensaun. Maibé, ha'u hakarak liman hasoru imi nia kaben.

Farda ne'ebé ita uza hanesan símbolu onra dehan: laiha susar ekonómiku, laiha "tradisaun", justifika hodi foti no protesaun nian; atu hafo'er ida-ne'e ho violénsia iha ita-nia uma laran rasik maka dezonra boot liu.

 

2. Pilar: Komunikasaun, Transparénsia, no Fiar Oinsá ita kombate inimigu silensiozu ida-ne'e ne'ebé estraga uma-kain? Ho kilat ne`ebé halo ita sai forte mak: dixiplina, valór sira, no fiar Ha'u dirije ho afetu espesiál, ba feto sira ne'ebé prezente iha ne'e. Dala e barak Ita-boot sira maka "Komandante Lojístika no Morál" familia nian.

Liña defeza dahuluk maka Komunikasaun. Komunikasaun ne'ebé la' ós hakilar, maibé diálogu. Ne'e maka hatene oinsá atu rona ema seluk nia silénsiu. Ne'e maka iha korajen atu hatete "Ha'u ladún di'ak" ka "ita presiza ajuda."

Segundu maka Transparénsia. Uma-kain ida ne'ebé laiha segredu kona- ba finansas, ansiedade, ka rutina sira maka uma-kain ida ne'ebé blindadu hasoru deskonfiansa.

No, fundamentalmente, ita labele haluha ita-nia Prinsípiu Kristaun sira. Família nu'udar instituisaun ne'ebé lulik.

Kristianiszmu hanorin ita katak domin iha pasiénsia, laran-di'ak, no labele laran-moras. Xefe loloos família nian, mane ka feto, mak ida ne'ebé serbí, ne'ebé tau matan, no ne'ebé proteje. Sira ne'ebé uza forsa fiziku hodi impoin autoridade lakon kedas sira nia autoridade morál.

 

3. Partilla hanesan Forsa

Ohin. ita sei iha priviléjiu atu rona husi feen militár sira ne'ebé liuhusi sira nia reziliénsia, hetan ona dalan ba armonia. "Prátika di'ak" sira-ne'e la'ós teoria; sira ne`e maka esperiénsia moris nian.

Ha'u enkoraja ita-boot sira atu rona ho fuan. Aprende ba malu. Haree oinsá iestaun matenek ba orsamentu família nian, pasiénsia iha momentu tensaun, no orasaun hamutuk bele hamenus konflitu sira molok sai aat liu. Solidariedade feminina ne'ebe prezente iha ne'e tenke sai rede apoiu: se ida monu, ida seluk foti. Ema ida labele terus iha silensiu mesak.

 

4. Kompromisu no Xamada ba Asaun

Ba ha'u nia maluk mane sira: imi nia forsa sukat ho kontrola-an, la'os ho agresaun. Respeitu ba ita-boot sira nia feen maka respeitu ba ita- boot sira nia farda rasik.

Ba señora sira: sai metin ka firme iha imi-nia dignidade. Komunikasaun ne'ebe di'ak maka xave, maibe nunka simu bainhira ita-boot sira nia integridade hetan violasaun.

Hein katak sesaun ida ne'e bele serve atu hafoun ita nia komitmentu ba "Laos-Violensia." Atu ita ida-idak sai husi ne'e ho misaun atu transforma ita-nia uma ba santuariu dame nian, iha-ne'ebe labarik sira boot hodi haree respeitu ba malu nu'udar linguazen uniku ne'ebe posivel.

 

5. Enseramentu Ha'u konklui hodi agradese ba ita-boot sira-nia prezensa no ita-boot sira-nia aten-barani. Hanoin katak: militar ida forte iha terrenu se dame mak nia retaguarda. No dame ida-ne'e harii loron-loron, ho domin, ho Maromak iha komandu, no ho respeitu absolutu.

Ha'u dezeja ba imi hotu sesaun serbisu no reflesaun ne'ebe di'ak. Obrigado barak.

Iha serimónia reflesaun refere hetan partisipa masimu husi ofisiais Superiores Ho sira nia esposa,Ofisiais nia esposa,sarjentos e prasas ho sira nia esposa.

 

Média F-FDTL

Nhoy Borges

Kontaktu Ami

Ave. Nicolao Lobato, Fatuhada
Comoro, Dili, Timor-Leste

Tel: +670 78156312
Email: info@fdtl.mil.tl