NOTISIA

CAL Realiza Palestra iha Kuartel Jenerál hodi Selebra Aniversáriu ba dala-IV

(Média F-FDTL) Sexta-Feira,20/06/2025 ne'e Komandu FALINTIL- Forsa Defesa Timor-Leste (F-FDTL) Xefe Estadu Maior Jenerál Forsa Defeza Timor-Leste, Tenente Jenerál Falur Rate Laek halo abertura ba Palestra ho Tema "DO SOLO AO CÉU-CONCRETIZAR A VISÃO DAS FALINTIL-FDTL" realiza iha Kuartel Jenerál ne'ebé organiza husi Componente Aeréa Ligeira (CAL) hodi Komemora loron Aniversáriu Componente Aeréa Ligeira (CAL) nian ba Dala-IV ne'ebé sei selebra iha loron, 23/06/2025 iha Aereoporto Baucau.

iha intervensaun Xefe Estadu Maior Jenerál Forsa Armada, Tenente Jenerál Falur Rate Laek hateten iha palestra ne'e nu'udar Oportinidade Úniku ida ne'ebé atu reflete kona-bá importánsia sira iha Componente Aeréa nian hanesan pasu komersial ida nune'e hodi moderniza kapasidade defeza nian hodi realiza vizaun estratéjiku sira no prepara Forsa sira hodi hatan ba dezafius sira ne'ebé sei hasoru iha Futuru oin mai.

"Palestra ohin nian nu'udar oportunidade Úniku atu reflete kona-bá importánsia Componente Aeréa iha Forsa Armadas Timor-Leste nian Tranzisaun husi Forsa ida ne'ebé maka opera liu-liu iha rai ida ne'ebé mak abranje lalehan maka pasu komersial ida hodi moderniza ita nia kapasidade defeza no hodi realiza vizaun estratéjiku ne'ebé ita iha ba ita nia misaun, ita nia objetivu maka asegura katak ita nia forsa sira preparadu atu hatan ba dezafiu ne'ebé ita hasoru iha futuru oin mai" Hatete CEMGFA iha Salaun Auditorium Quartel General Fatuhada Sexta-Feira ne'e.

Xefe Estadu ne'e haktuir tan katak ita hotu-hotu nia mehi no esperansa maka Forsa Aérea bele halo papel ida ne'ebé imporntante iha sistema Defeza nian laos deit iha termu protesaun nian maibé hametin mós prezensa rezionál no fornese apoiu humanitariu.

iha Pelestra ne'e mai husi Orador Importante sira hanesan ExCia Eis. Ministru Defeza José Agustinho Sequeria "Xomotxo", Kapitaun Aéreo Dili AirBus A320 Adnan Bang, Sr. Sabino Henriques, Asesor Tekniku Principal ANATL, Sr. Guilhermino Camões Diretor AACTL, Capitaun Marta Coimbra Espesialista Tore Controlu.

Partisipa iha Palestra hanesan CEMGFA Tenente General Falur Rate Laek, CEMFA Brigadeira General José Da Costa Soares "Trix" Eis Ministru Defesa Xomotxo, Forsa Aeréa Portuguesa, Comandante Componente no Unidades, IDN, ANATL, AACTL, Pilotu husi Aeréo Dili, NGO FORUM, FUNDASAUN MAHEIN, estudante SMA 10 DESEMBRO, FINANTIL, UNPAZ, DIT, UCT, Xefe Divizaun sira, Ofisiais l, Sargentos no prasas mós.

 

Ekipa Média F-FDTL

CEM Partisipa Komemorasaun Loron Eroi Nasionál Iha Rotunda Prezidente Nicolau Lobato

Dili, 31 Dezembru 2024.
Xefe Estadu Maior FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste, Brigadeiro Jenerál José da Costa Soares "TRIX" partisipa komemorasaun loron Eroi Nasionál nian iha Rotunda Nicolau Lobato Dili.
Serimónia Komemorasaun ne'e hahú ho marsa (Lao Ain) husi Palasio Prezidenti Bairo-Pite tó iha Rotunda Nicolau Lobato Comoro hodi kari aifunan.
Serimonia ho parada militár menus Kompañia husi Componente Naval.
Partisipa iha komemorasaun ne'e husi CEM, Brigadeiro Jenerál José da Costa Soares "TRIX", Komandante Componente  Naval Comodoro Higino das Neves, Tenente Jenerál Jenerál reformadu Lere Anan Timur, Komandante Componente Aerea Ligeira Coronel Grad. Helder da Costa, Segundu Komandante PNTL, Membru Governo, inklui funsionáriu sira MACLN no familia husi saudozu nian.
Média F-FDTL
 

CEMFA Abertura Ezersísiu Hari'i Hamutuk Ba Dala-Xii Iha FAG Metinaru

Metinaru 25 Agostu 2025

(Média-F-FDTL), Segunda-Feira ne'e Komandu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste liu husi Xefe Estadu Maior FALINTIL-FDTL (CEMFA) Brigadeiru Jenerál José da Costa Soares "TRIX" Halo abertura ba Ezersísiu HARI'I HAMUTUK ba dala-XII iha Baze Forsa Apoiu Geral (FAG) Metinaru.

"Ohin ita hahú programa ida ne'ebé ezijente no prátiku ne'ebé hametin interoperabilidade, aprofunda domíniu tékniku no harii konfiansa iha ita nia forsa sira, Ita iha priviléjiu atu serbisu hamutuk ho belun sira no mentór sira husi Forsa Auto-Defeza Rai Japaun, Forsa Defeza Nova Zelándia, Estadus Unidus no Forsa Defeza Austrália nian"

"Orgullu mós ba membru F-FDTL sira ne’ebé fó sira nia dedikasaun no dixiplina sei transforma formasaun ba kapasidade ne’ebé sei dura, Objetivu husi ezersísiu ida ne'e klaru Prepara ita nia forsa sira ba misaun sira iha mundu reál resposta ba dezastre, azisténsia umanitária ka operasaun seguransa nian liu husi formasaun ne'ebé realistiku bazeia ba padraun sira".

"Interoperabilidade Aliña prosedimentu, komunikasaun no lideransa atu nune'e ita funsiona hanesan ekipa ida de'it iha presaun nia laran, Hasa'e kapasidade Hametin no fahe koñesimentu tékniku, lojístika, enjeñaria, apoiu médiku no sistema komandu sira ne'ebé maka sustenta susesu misaun nian"

"Hametin konfiansa Tékniku sira bele hatene lalais konfiansa hetan liu husi tempu, servisu no esforsu hamutuk Esforsu treinu nian ne'ebé ita-boot sira sei aprende mak hanesan, Manutensaun ba ekipamentu pezadu sira, Konstrusaun horizontál, Manutensaun ba kilat ki'ik sira, Soldadura, Enjeñaria kombate inklui mós purifikasaun bee, Manutensaun ba motór ki'ik, Konstrusaun vertikál, Mandor fatin konstrusaun nian, Médiku, Catering, Treinamentu postu komandu, Mentorizasaun Instrutór Treinamentu Fíziku nomós Treinamentu manutensaun ba ró ki'ik sira, Atividade sira ne'e abranje espektru tomak husi apoiu no lideransa servisu kombate nian".

"husi purifikasaun bée ba mobilidade no saúde ba komunikasaun sira ne'ebé robusta no tomada desizaun komandu husi kualidade obra vertikál sira to'o abilidade supervizaun husi mandor sira husi kuidadu klíniku no ijiene to'o servisu hahán nian hodi sustenta morál husi dirije formasaun fíziku ba manutensaun Marítima ne'ebé sustenta Operasaun sira iha tasi".

"Atu ezersísiu ida ne'e sai susesu ba partisipante hotu-hotu, hanoin nafatin pontu xave sira, Seguransa maka responsabilidade komandu nian no ema hotu nia devér, Kualidade duke lalais, Respeitu no inkluzaun ba Forsa Auto-Defeza Rai Japaun, Forsa Defeza Nova Zelándia, Estadus Unidus no Forsa Defeza Austrália obrigado ba ita-boot nia matenek, pasiénsia no parseria".

"Ba pesoál F-FDTL imi-nia profisionalizmu mak ita nia orgullu no ita nia promesa ba povu ne’ebé ita serbí ba planeador, lojístiku, médiku no instrutór, ita-boot sira nia preparasaun estabelese kondisaun sira ba susesu, Iha loron hirak tuir mai, treinu maka'as, ho seguru no hamutuk Kaer metin padraun sira kona-ba dixiplina no respeitu ba malu Mai ita husik ezersísiu ida ne'e forte liután, koezivu liután, no prontu liután ho autoridade ne’ebé fó ba ha’u, ha’u deklara Ezersísiu Harii Hamutuk nakloke Treinu ho di'ak Harii hamutuk, Serbi ho onra "Hakotu CEM.

Partisipa iha Abertura ne'e mai husi CEMFA, Komadante FAG, Representante Komandante husi Componente Forsa Terrestre, Naval, Aeréo, Adidu Defeza husi Australia, New Zeland, Amerika, Japaun inklui mós Forsa konzunta sira ba ezersisiu Refere.

Ekipa Média-F-FDTL

Nhoy Borges

CEMFA Ensera EHH25 Nia Ba Dala XIII Iha Metinaro

Metinaro, 24 Setembro 2025

 

Xefi Estadu Maior Forsa Armada (CEMFA) Brigadeiro Jenerál José da Costa Soares"Trix" Hamutuk ho Embaixadora no Adidu Defeza Nasaun ha'at hanesan Australia, Nova Zelandia, Japaun, Amerika no mós Komandante Komponente no Unidades inklui entidades sira Ensera “exersisiu hari'i hamutuk 2025" ba dala VIII iha baze metinaru.

 

"Ohin marka konkluzaun susesu ba Ezersísiu Harii Hamutuk, testamentu ida ba ita-nia kompromisu metin atu harii forsa defeza ida-ne'ebé kualifikadu, profisionál, no reziliente ba ita-nia rai doben Timor-Leste".

"Durante ezersisiu treinamentu komprensivu ida-ne'e, ita nia pesoál sira hatudu dedikasaun no profisionalizmu esepsionál enkuantu domina abilidade militár no téknika krusiál sira ne'ebé sei serve ita nia nasaun iha tinan hirak tuir mai. Ámbitu husi formasaun ne'ebé hala'o reflete natureza multidimensionál husi operasaun militár modernu no ita nia kompromisu ba exelénsia iha área hotu-hotu".

 

"Husi manutensaun ekipamentu pezadu nian ba konstrusaun horizontál no vertikál, ita nia enjeñeiru sira hadi'a sira nia abilidades hodi harii no sustenta infraestrutura ne'ebé ita nia forsa sira depende ba. Ita nia militar sira hadi'a sira nia profisiénsia iha manutensaun arma ki'ik no enjeñaria kombate nian, inklui kapasidade purifikasaun bee mos ne'ebé maka importante-kapasidade sira ne'ebé esensiál ba prontidaun operasionál iha ambiente saida deit".

"Perísia téknika ne'ebé hetan iha soldadura, manutensaun ba motór ki'ik, no supervizaun ba fatin konstrusaun nian sei sai folin-boot la'ós de'it ba operasaun militár sira maibé mós hodi apoia esforsu dezenvolvimentu ita-nia nasaun nian. Ita nia pesoál médiku hadi'a sira nia abilidade salvamentu, enkuantu ita nia espesialista sira ai-han asegura katak ita nia forsa sira hetan nafatin nutrisaun di'ak no prontu ba misaun".

"Hasa'e ita nia kapasidade sira sináis nian no operasaun sira iha postu komandu nian hametin ita nia abilidade ba komunikasaun ne'ebé efetivu no komandu ne'ebé desizivu. Mentoria ba ita nia Instrutór Treinamentu Fíziku sira garante prontidaun fiziku kontinua ba ita nia forsa sira, enkuantu formasaun manutensaun ró ki'ik sira habelar ita nia kapasidade operasionál marítima".

 

"Harii Hamutuk - ne'ebé signifika "serbisu hamutuk"- enkarna espíritu kooperasaun, apoiu mútuo, no kompromisu kompartilhadu ne'ebé define ita-nia forsa defeza. Ezersísiu ida-ne'e la'ós de'it dezenvolve abilidade individuál maibé mós hametin lasu maun-alin ne'ebé halibur ita iha ita-nia servisu ba Timor-Leste".

 

"Ha'u kongratula partisipante sira hotu ba imi nia profisionalizmu, dedikasaun, no entuziazmu durante ezersísiu ida-ne'e. Koñesimentu no abilidade ne'ebé hetan iha ne'e sei hasa'e ita-nia prontidaun operasionál no kontribui ba seguransa no estabilidade ita-nia nasaun nian,ita konklui Ezersisiu Harii Hamutuk 2025, ita sei lori ba oin espíritu exelénsia, kooperasaun, no aprendizajen kontínua ne'ebé karakteriza atividade formasaun sira-ne'e, hodi serbí ho onra no distinsaun,Ha'u agradese ba imi hotu no dezeja viajen seguru ba imi ida-idak nia rain". Remata.

 

Ekipa Média F-FDTL

Nhoy Borges

CEMGFA Abertura Refleksaun Ho Tema Seguransa Global No Seguransa Timor-Leste Polítika Tranzisaun Jerasionál - Perspektiva Lideransa F-FDTL

Kuartél Jenerál, 27 Janeiru 2026

 

Diskursu S.E Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL Tenente Jenerál Domingos Raúl Falur Rate Laek iha abertura reflesaun ho Tema "Seguransa Timor-Leste Politika Tranzisaun Jerasionál Perspektiva lideransa F-FDTL Nian"

1. Sua Exelensia Ministru Defeza. Profesor Doutor Donaciano do Rosario Costa Gomes

2. Sua Exelensia Eis Prezidente Repúblika no Eis Xefe Estadu Maior Jenerál Forsas Armadas, Jeneral Taur Matan Ruak

3. Exelensia sira Ofisiais Jenerais, Ofisiais Superiores, Kapitaens no Subalternu sira hotu

4. Señora no Señor sira

Bom dia!

Ita halibur malu ohin ho imperativu memória no responsabilidade. Iha vespera selebrasaun Aniversáriu bá dala ruanulu-resin-lima transformasaun istórika glorioza FALINTIL bá F-FDTL, obriga ita la'ós de'it atu halo selebrasaun, maibé liuliu atu envolve aan iha introspesaun estratéjika nu'udar sidadaun, nu'udar servidór Estadu nian, no liu-liu nu'udar Militár.

Ita moris iha tempu ne'ebé ezijente tebes. Situasaun seguransa internasionál volatil, marka ho inserteza sira ne'ebé dezafia nosaun tradisional sira kona-bá seguransa no defeza. Iha mundu ida ne'ebé ho transformasaun lalais, iha ne'ebé ameasa sira namkari iha fatin hotu-hotu no kompleksu tebes, Forsas Armadas Timor-Leste labele mantein estagnadu iha fatin.

Objetivu prinsipál husi sesaun reflesaun ida-ne'e hatuur iha triade ida ne'ebé ha'u konsidera hanesan importante bá futuru ita-nia instituisaun nian, mak: 1. Ilustrasaun; 2. Rekupersasaun; no 3. Konsiensializasaun entre ita-nia kuadru militár sira hotu.

Hau hare'e bá Auditóriu ida ne`e hare`e futuru no pasadu ne'ebé interligadu. Jerasaun gerilleiru ne'ebé ha'u pertense ho onra no orgullu, ne'ebé hari liberdade bá Timor-Leste husi ai-laran ho raan no sakrifisiu, ne'ebé lakon ema soldadu no komandante barak, barak hamutuk ho ita agora la'o daudaun bá situasaun reforma. Ida-ne'e maka siklu naturál moris no instituisaun ida nian. Maibé, tranzisaun ida-ne'e impoin obrigasaun morál mai ita: atu asegura katak legadu ne'e pasa ho sólidu no transizaun ida ne`ebe responsável.

Profisionalizasaun no modernizasaun F-FDTL nian la'ós alkansa de'it liu husi ekipamentu ka infraestrutura foun sira; maibe, liuliu, alkansa ho kapitál umanu ne'ebé preparadu, reziliente, no konsiente kona-ba ninia istória no nia abut.

Tanba razaun imperativa ida-ne'e mak ha'u konvida, hamutuk ho Ministériu Defeza, figura inevitavel rua atu fahe sira-nia matenek ho ita:

1. Ita sei iha priviléii u atu rona husi Sua Exelénsia Ministru Defeza, ne'ebé sei lori mai ita enkuadramentu akadémiku no polítiku ne'ebé nesesáriu atu komprende ita-nia fatin iha mundu. Ho tema: "Seguransa Globál no Seguransa Timor-Leste nian: Perspetiva Polítika kona-ba Tranzisaun Jerasaun Lideransa F-FDTL nian". Sr. Ministru sei ajuda ita atu dekodifika dezafiu jeopolítiku sira ne'ebé hale'u ita.

2. Nune'e mós, ita iha onra hodi bele hamutuk ho ita ohin Jenerál Taur Matan Ruak. Ninia prezensa iha ne'e laos deit fahe teoria abstrata, maibé esperiénsia reál kona-ba prosesu tomada desizaun iha momentu sira ne'ebé difisil

Señores Militares,

Reflesaun ida-ne'e serve atu konxiensializa ita bo'ot sira katak Libertasaun Nasional ita la hetan hanesan oferta maibé ita alkansa ho sakrifisiu, susar no terus oi-oin. Sakrifisiu sira ne`e hotu mak forma ita nia identidade lolos nuudar timoroan ne'ebé moris ho prinsipiu, ho valor, no ho dignidade.

Tanba ne'e, ha'u konvida ita hotu-hotu ne'ebe prezente partikularmente ba ofisiais joven sira atu loke imi-nia an ba reflesaun ida-ne'e ho hanoin nakloke no vontade atu aprende. Rona diretamente husi sasin sira ne'ebe maka halo istoria. Absorve analize akademiku no estratéjiku sira ne'ebe sei aprezenta ba ita-boot sira, no liuliu, haree imi- nia an nu'udar ator konxiente iha istoria foun ne`ebe imi sei hala o hodi kontribui ba Timor-Leste nia destinu iha futuru oin mai.

Hein katak sesaun ida-ne'e sai momentu bá transferensia koñesimentu no reforsu bá ita-nia identidade Militár, no renovasaun bá ita-nia juramentu iha bandeira nia oin.

Ho nune`e, ha'u deklara sesaun reflesaun nakloke.

Obrigado barak ba ita bo'ot sira hotu nia atensaun.

 

Média F-FDTL

Nhoy Borges

Leoneto Soares

Kontaktu Ami

Ave. Nicolao Lobato, Fatuhada
Comoro, Dili, Timor-Leste

Tel: +670 78156312
Email: info@fdtl.mil.tl