NOTISIA

F-FDTL Ensera Kursu Formasaun Kona-Bá Diskursu Públiku

Kuartel Jenerál, 13 Setembru 2025

Membru FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) hamutuk nain sanulu resin sia (19) remata ona kursu formasaun kona-bá Diskursu Publiku nian durante loron sanulu iha Eiros Group, programa ne’e hala’o tamba iha koperasaun entre FALINTIL-FDTL ho Defence Coorperation Programa Austrália (DCP).

Iha diskursu Adjunto Divijaun Pesoal Major Rui do Rosário hateten, eiros nia programa forma ona Militár lubuk ida desde Hahu husi kursu komputador to’o mai iha diskursu públiku, ida ne’e bá dala rua ona, tamba ne’e maka parte komandu nafatin agradese bá ita bo’ot sira, tamba ita bo’ot sira preapara ona kondisaun no prepara ona formador, bele ajuda Instituisaun FALINTIL-FDTL hodi prepara iha futuru.

Nia hatutan tan katak, antes atu remata la haluha mós lori komandu nia naran nafatin hato’o agradese bá Diretora Eiros Group ne’ebé durante ne’e halo koperasaun diak ho Komandu, nomós bá formador Sr. Leovijlido Hornai ami agradese tebes tamba ita bo’ot ho laran luak soe ita nia tempo hodi hanorin ona ami nia Militár sira kona-bá diskursu públiku ida ne’e.

Media F-FDTL

Bonifácio Mendonça

F-FDTL Habelar Kooperasaun Militár Ho Nasaun Parseria Sira

Hawai, 21 Jullu 2025.

FALINTIL- Forsa Defeza Timor-Leste( F-FDTL), Xefe Eatadu Maior, Brigadeiro Jenerál Jose da Costa Soares "TRIX", ho Forsa Aérea U.S. Brig. Jenerál Sarah Russ, Asistente Mobilizasaun USINDOPACOM J5.

Durante diskusaun sentradu ba iha habelar kooperasaun militár bilaterál, parseria defeza nian, inklui ba ezersísiu konjuntu no inisiativa formasaun sira, oinsa atu hasa'e kapasidade seguransa marítima nian, hodi koordena no esforsu hodi resposta ba dezastre sira, no hametin programa sira asisténsia umanitária nian.

Aleinde ida ne'e parseria defeza nian ne'ebé aprofunda entre E.U.A. no Timor-Leste, hodi haburas komprensaun kona-ba dinámika seguransa rejionál ne'ebé evolui no identifika oportunidade sira ba solusaun kolaborativa nian.

Enkuantu kompromisiu ida ba Indo-Pasífiku ne’ebé seguru no prósperu, U.S. no Timor-Leste harii hela parseria ida ne’ebé metin ne’ebé harii iha respeitu ba malu no vizaun ida ne’ebé fahe ba prosperidade rejionál.

Nune-e mós USINDOPACOM iha kompromisu atu hasa'e estabilidade iha rejiaun Indo-Pasífiku liuhosi promove kooperasaun seguransa nian, enkoraja dezenvolvimentu pasífiku, hatán ba kontijénsia sira, hadook agresaun no, bainhira nesesáriu, prevalese iha konflitu.

Delegasaun ne'ebé mak akompanha Xefe Estadu Maior F-FDTL Brigadeiro Jenerál José da Costa Soares 'TRIX' mak hanesan, Komandante Komponente Aéreo Lijeira Koronel Helder da Costa, Kapitaun Fragata Guido Guterres, Tenente Koronel Helio Quintas, Tenente Koronel Yosep Taek, Tenente Koronel Domingos OKI no Ajudante Kampo CEM Tenente Vaz.

Média F-FDTL.

F-FDTL Halo Jogu Kampionatu Ho Forsa Austrália Tinan 2024

 
Brisbane Austrália, 5 Outobru 2024.
FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) liuhusi DCP realiza jogu kampionatu ho Forsa Defeza Austália tinan 2024
Jogu Campionato Exército refere realiza iha 7° Brigada Galipoli Barracks Brisbane, ho objetivu atu hametin liu tan kooperasaun ka lasu amizade entre Forsa Armada Timor-Leste ho Forsa Austrália.
Iha jogu amizade ne'e lao di'ak tebes no hatudu tátiku jogu ba malu tó ikus ekipa mane F-FDTL konsege halakon ekipa Forsa 16°Brigada no ekipa feto F-FDTL lakon ho Forsa 16°Brigada.
Entretantu jogador husi ekipa feto no mane husi F-FDTL hamutuk na'in hat nulu (40), ho ofisiál ligasaun husi Australia na'in -1, kompostu husi feto na'in-18 no mane na'in-18 Ofisiál na'in-4, jog refere halao kada tinan iha Austrália.
Media F-FDTL

F-FDTL Hamutuk Ho DCP-Australia Selebra Loron INTERFET Ba Dala-26

Dili, 20 Setembro 2025

 

Xefi Estadu Maior Jenerál Forsa Armada Tenente Jenerál Falur Rate Laek Hamutuk ho Prezidente Repúnlika Dr J.Horta no membru governu da-sia hamutuk ho Defence Coperation Program (DCP) husi Australia Selebra hamutuk loron INTERFET ba dala-26 ho aktividades hanesan Kuda Ai-oan iha suku Manleuana no mós jogu amizade Entre feto F-FDTL no Forsa Australia iha kampo futsal Fatuhada no mos Jogu amizade Entre F-FDTL mane ho Forsa Australia iha stadium Munisipal Dili.

 

Iha intervensaun Xefi Estadu Maior Jenerál Forsa Armada Tenente Jenerál Falur Rate Laek hateten selebra loron INTERFET ba dala-26 ho sentidu gratidaun kle'an no hafoun sentidu kompromisu ba futuru apelu ba pás iha momentu krusiál ida iha istória Timor-Leste nian.

 

"Nu'udar ita konklui ohin Ezersisiu Indo-Pacific Endeavor 2025 no selebrasaun INTERFET nia aniversáriu ba dala 26 (rua-nulu-resin-neen), ho sentidu gratidaun ne'ebé kle'an no hafoun sentidu kompromisu ba futuru ita-nia rejiaun nian".

 

"Semana ida ho atividade intensa reprezenta buat barak duké ezersísiu militár simples ida. Ida-ne'e maka afirmasaun husi parseria entre nasaun soberanu sira, ne'ebé unidu husi respeitu ba malu no valór sira ne'ebé komún. Ida-ne'e mós reprezenta omenajen ida ne'ebé dignu ba sira ne'ebé, iha tinan 26 (rua-nulu-resin-neen) liu-bá, hatán ba apelu ba pás iha momentu krusiál ida iha istória Timor-Leste nian".

 

"Iha Setembru 1999, bainhira forsa INTERFET sira tun, sira lori ho sira la'ós de'it seguransa imediata maibé mós promesa tanjível kona-ba futuru soberanu rai ida nian. Tuir lideransa Austrália nian no ho partisipasaun husi nasaun 22 (rua-nulu-resin-rua), INTERFET reprezenta ezemplu ida ne'ebé susesu liu husi intervensaun internasionál ne'ebé aprova husi ONU".

 

"Ohin, bainhira ita komemora legadu ida-ne'e, ita la'ós de'it hateke ba kotuk - ita kontempla viajen estraordináriu ne'ebé ita hala'o ona dezde tempu ne'ebá. Husi rai ne'ebé estraga ho violénsia, mosu nasaun soberanu ida. Husi forsa intervensaun esterna, ita evolui ba parseria estratéjiku entre estadu independente".

 

"Ezersísiu ne'ebé ita konklui ona ohin hatudu ona evolusaun ida-ne'e ho ezemplu. Ha'u destaka ninia rezultadu sira ne'ebé signifikativu, hanesan Programa Feto, Paz, no Seguransa hametin knaar esensiál feto militár sira-nian iha F-FDTL, hodi solidifika kompromisu ba inkluzaun no igualdade".

 

"Interkambiu entre kapelaun militár sira reafirma dimensaun umanu no espirituál ita-nia kooperasaun nian, valór sira ne'ebé sempre iha núkleu rezisténsia timoroan nian".

"Atividade sira envolvimentu komunitáriu nian lori ita nia forsa sira besik liu ba populasaun, hodi fó hanoin mai ita katak seguransa loloos harii ho no ba sidadaun sira".

"Kompetisaun jogu INTERFET Xanana/Cosgrove hatudu katak espíritu kamaradajen no respeitu ba malu bele moris hamutuk ho kompetisaun saudável entre forsa profisionál".

"Konkluzaun husi Ezersisiu ida-ne'e la reprezenta rohan, maibé kontinuasaun husi jornada komún. Jornada ida ne'ebe hatur ba pilar sira hanesan Respeitu mútua - Rekoñese soberania no espesifisidade istórika no kulturál nasaun ida-idak nian.Konfiansa resíproka Harii liu husi kooperasaun durante dékada barak no hametin iha ezersisiu sira hanesan ohin".

 

"Interese Komún Ita fahe aspirasaun ba Indo-Pasifiku ida ne'ebé livre, nakloke no prósperu, iha ne'ebé diálogu maka prevalese duke konfrontu Komplementaridade Nasaun ida-idak kontribui nia kapasidade espesifiku sira ba bem koletivu"Ba veteranu INTERFET sira ne'ebé marka prezensa, ha'u hato'o agradesimentu boot Timor-Leste nian. Ita-boot sira nia servisu iha momentu kritiku iha ami nia istória sei la haluha,Ba delegasaun Austrália, ha'u agradese ba profisionalizmu no dedikasaun ne'ebé hatudu durante Ezersísiu ida-ne'e ba militár F-FDTL sira, ha'u espresa ha'u-nia orgullu ba maneira ezemplár ne'ebé imi reprezenta ita-nia nasaun no ba imi-nia kompromisu atu absorve koñesimentu ne'ebé sei hametin ita-nia kapasidade operasionál sira".

 

"Durante tinan 26 nia laran, INTERFET hatudu kbiit transformativu kooperasaun internasionál nian bainhira hetan orientasaun husi prinsipiu justu sira. Ohin, Indo-Pacific Endeavour 2025 hafoun fali kompromisu ida-ne'e, la'ós hanesan reminisénsia ida ba pasadu, maibé hanesan vizaun ida ba futuru".

 

"Hein katak espíritu parseria, respeitu, no kompromisu ba dame ne'ebé karakteriza eventu ida-ne'e kontinua inspira ita-nia relasaun bilaterál no multilaterál iha tinan sira tuir mai,Ho liafuan hirak-ne'e, ha'u ofisialmente deklara katak Ezersísiu Indo-Pacific Endeavor 2025 no selebrasaun aniversáriu INTERFET ba dala 26 (rua-nulu-resin-neen) konklui ona".Remata.

 

Parsipa iha Selebrasaun ne'e hanesan CEMGFA ho Estrutura,Presidente Repúblika,Membru Governu da-9, veteranus Brigadeiro Jenerál husi Australia ho Komitiva,Embaixadora Australia iha TL,Membru F-FDTL no mós forsa husi Australia.

 

Ekipa Média F-FDTL

F-FDTL Hamutuk Ho Inss Sosializa Informasaun Kona-Bá Rejime Kontribuitivu Seguransa Sosial Bá Militár Sira Iha Postu Destakadu Sikone No Oebau

RAEOA, 01-02 Outubru 2025

 

Komandu FALINTIL-Forsa Defesa Timor-Leste (F-FDTL) husi Diresaun Pessoal(D1) Kuartel Jenerál ne'ebé lidera husi Adjuntu Pessoal(D1) Major Rui do Rosário ho ekipa ida junta ho Institutu Nasionál Seguransa Sosial (INSS) ne'ebé lidera husi Diretur Atendimentu Públiku INSS José Soares ho ekipa ida halo sosializasaun kona-bá Rejime Kontribuitivu Seguransa Sosial bá Militár sira durante loron rua iha postu destakadu Sikone no Postu Destakadu Oebau RAEOA hahu loron Kuarta-Feira,01 Outobro no Kinta-Feira,02 Outobru 2025.

 

Objetivu husi aktividade ne'e atu hasa'e konesimentu Militár sira nian nune'e Garante iha futuru karik husik ona servisu sei bele iha rendimentu ida (pensaun) hodi mantein nafatin nivel bá konsumu no kondisaun bá moris ne'ebe dignu.

 

Nune'e seguransa Sosial nu'udar Direitu Umanu Fundamental ida mós bá Ema hotu, nu'udar membru sosiedade, iha direitu bá seguransa sosial, no lejitimamente bele ejiji satisfasaun bá direitu ekonómiku, sosiais no kulturais indispensáveis, husi esforsu no ho koperasaun Internasionál, haktuir iha organizasaun no rekursu husi rai ida-idak.

 

Partisipa iha Sosializasaun ne'e hanesan Ofisial ligasaun Postu Sikone, Komandante Postu Sikone ho membru sira Ofisial ligasaun postu Fuzileiru Oebau, Komandante postu Oebau inklui ho Militár sira.

tuir orariu husi sensibilizasaun ne'e la'os to iha ne'e de'it maibé sei kontinua habelar nafatin bá Militár sira husi Komponente no Unidades inklui mós postu destakadus sira iha teritoriu Nasionál atu nune'e Militár sira bele komprende klean liu kona-bá Rejime Kontribuitivu Seguransa Sosial nian.

 

Media F-FDTL

Bonifácio Mendonça

Kontaktu Ami

Ave. Nicolao Lobato, Fatuhada
Comoro, Dili, Timor-Leste

Tel: +670 78156312
Email: info@fdtl.mil.tl